Utställning
Berlinmuren var en symbol för det uppdelade Europa och uppfördes i augusti 1961 av de östtyska myndigheterna för att hejda strömmarna av östberlinare som flydde västerut. Tanken med denna ”skammens mur”, som den kallades i Väst, var att helt skilja de två delarna av staden från varandra. Muren var ett militärbygge med vakttorn, strålkastare och taggtråd. Den var ett bevis på att Väst och Sovjetunionen varken hade lyckats reda ut Berlinfrågan eller ingå ett fredsavtal efter andra världskriget. Reaktionen från Europeiska parlamentariska församlingen – som senare bytte namn till Europaparlamentet – lät inte vänta på sig.
Den 10–11 oktober 1961 höll församlingens utskott för politiska frågor ett symboltungt sammanträde i Västberlin. Även om ledamöterna inte kunde ingripa direkt mot uppförandet av muren ville de solidariskt visa att EG stod sida vid sida med berlinarna. På plats i Västberlin höll talman Hans Furler ett tal om situationen i staden, som han kallade en ”symbol för det fria Europa". En vecka senare anordnade parlamentariska församlingen en offentlig debatt om Berlinfrågan i kammaren. Under debatten protesterade alla talare enhälligt mot uppförandet av muren och fördömde den östtyska regimens frihetsförtryck.
Walter Hallstein närvarade vid debatten i egenskap av kommissionens ordförande och uttryckte sitt stöd för församlingens ansträngningar genom att fördöma utvecklingen i Östtyskland.
