You're viewing this item in the new Europeana website. View this item in the original Europeana.

skolplansch, plansch, Index

Index.
Affärsbankernas bildserie "Svenskt liv och arbete" Nr 70. M. hängare och kantskydd. Nr. 821.
Copyright: Svenska Bankföreningen •
Bankföreningens statistiska byrå.
F. G. Rücker.
III Tre Tryckare, Göteborg.

Huvuddiagrammet visar konsumentprisindex och penningvärdeindex, med konsumentprisindex uppdelat på flera poster. Mindre diagram visar löneindex, produktionsindex, aktieindex, råvaruprisindex, partiprisindex och fraktindex.

Text i planschen:

Indexberäkningar kommer till användning i de mest skiftande sammanhang i vår moderna samhälle. Kännetecknande för dem är att de mäter förändringarna i en serie sifferuppgifter men bortser från uppgifternas absoluta storlek. Oftast är de fråga om jämförelser i tiden och man brukar då utgå från en viss basperiod (år, månad, dag etc.), för vilken siffran sättes till 100.

På det samhällsekonomiska området är det huvudsakligen pris- och volymförändringar som mätes på detta sätt. Det närmare tillvägagångssättet vid konstruktionen av en indexserie framgår av följande exempel, som visar prisutvecklingen för vete mellan 1950 och 1957. På första raden i tabellen återfinns priserna i absoluta tal, på de båda följande i form av indexserier med olika basår.

Flertalet indexserier gäller emellertid inte enstaka varor eller tjänster. Man är ofta mer intresserad av att erhålla en sammanfattning av utvecklingen för ett större område. För detta ändamål brukar man sammanställa s.k. generalindexserier, i vilka ett skiftande antal delindexserier ingår.

En typisk sådan generalindex är Socialstyrelsens konsumentprisindex, som visar prisutvecklingen för hela det privata konsumtionsområdet. Genom intervjuer på ett stort antal platser i landet insamlas prisuppgifter för icke mindre än 228 varor och tjänster, s.k. representantvaror. Riksmedeltal för dessa prisuppgifter omräknas till indextal, vilka sedan i sin tur sammanfogas till grupp- eller delindextal. För konsumentprisindex är det fråga om sex huvudgrupper av likartade varor och tjänster. 1957 var delindex för de sex huvudgrupperna följande (besår 1949):
Livsmedel ... 157
Alk. drycker och tobak ... 152
Bostad, bränsle, lyse ... 147
Kläder och skor ... 122
Inventarier och husgeråd ... 133
Diverse ... 142

Prisstegringen har som synes varit ganska olika för grupperna. Om de olika grupperna betytt lika mycket i vår konsumtion skulle konsumentprisindex ha legat vid genomsnittet för de sex grupperna, dvs. summan av dem dividerad med sex. Så är inte förhållandet och man har därför nödgats införa särskilda s.k. vägningstal. Dessa vägningstal motsvarar de olika varugruppernas andel av den totala privata konsumtionen uttryckt i promille. Genom att lägga samma de olika gruppernas vägda delindextal kommer man slutligen fram till konsumentprisindex. Tillvägagångssättet framgår av nedanstående uppställning som avser förhållandena 1957.

En viktig förutsättning för att en indexserie skall ge en tillförlitlig bild av utvecklingen är att den vara eller de varor det är fråga om hela tiden är av samma kvalitet. Eljest är ju icke uppgifterna för de olika tidpunkterna direkt jämförbara. Vid beräkningen av konsumentprisindex använder Socialstyrelsen vissa tumregler för att i någon mån reducera verkningarna av kvalitetsförändringar. Risken för missvisningar ökar emellertid med den tidsrymd indexserien omspänner. Ett annat problem vid indexmätningar utgör de korrigeringar av vägningstalen som tid efter annan måste ske på grund av förändringar i de olika varornas och tjänsternas relativa betydelse.


1


872