You're viewing this item in the new Europeana website. View this item in the original Europeana.

plansch, skolplansch, Koksmasugn

Koksmasugn. Hängare.
Konstnär förmodligen Rossi.
Svenska Skolmaterielförlaget Gunnar Saietz, A.-B.

Beskriver masugnsprocessen i 20 punkter. Text på baksidan.
Rubriker: Råvaror för framställning av kokstackjärn.
Malm, koks, kalksten.
Kort beskrivning av arbetsförloppet vid en koksmasugn.
ned i rasten tar järnet upp en viss mängd kol och smälter med en kolhalt av 4 % vid ca 1150º C. Det smälta järnet samlas på botten av stället. De övriga mineralen i malmen bilda tillsammans med den tillsatta kalkstenen en slagg, som flyter ovanpå järnet och som kan avtappas genom en slaggforma (17). Då en viss mängd järn samlats vid ställets botten, sker tappning genom att tapphålet (18) öppnas. Antingen föres järnet direkt i smält form till stålverket eller också gjutes det till tackor i formar (19) av järn eller sand.

Gasen från schaktets överdel ledes genom en gasledning (20) till en stoftavskiljare (21), där gasen renas. Masugnsgasen är brännbar och kan användas för upphettning av varmapparaterna och andra liknande ändamål.

Koksen har således följande uppgifter vid masugnsprocessen:
1. att alstra det värme, som erfordras för att värma upp beskickningen till reaktionstemperatur och för att smälta det utreducerade järnet,
2. att tillhandahålla det kol, som erfordras för reduktion av järnoxiderna till rent järn samt
3. att tillhandahålla det kol, som går i lösning i det smälta järnet: tackjärn innehåller vanligen 3—4 % kol.

Tackjärnet innehåller förutom kol även mangan och kisel samt fosfor och svavel. Svavlet, som är att betrakta som en förorening, kommer huvudsakligen från koksen. Om träkol användes i stället för koks i masugnsprocessen, erhålles träkolstackjärn, som har lägre halter av föroreningar och som därför lämpar sig väl som råmaterial för kvalitetsstålframställning.

Tackjärn användes antingen för framställning av smidbart stål eller för gjuteriändamål. Vid gjuterierna smältes tackjärnet på nytt i speciella ugnar och gjutes i formar till olika föremål och kallas då gjutjärn.

I Sverige framställes tackjärn förutom i koksblästermasugnar även i träkolsugnar, vilka antingen kunna vara av i princip samma konstruktion som den ovan beskrivna koksmasugnen eller också av en konstruktion med elektrisk upphettning av beskickningen. Kokstackjärn framställes även i elektrisk ugn av typ Tysland-Hole. Järnsvamps är en produkt, som i viss utsträckning kan ersätta träkolstackjärn vid kvalitetsstålframställning. Den tillverkas i speciella järnsvampsugnar.

Sandvikens handbok, del I "Tackjärnets råvaror och framställning av järnsvamp" å Kr. 2:25 från Sandvikens Järnverk, Sandviken, ger närmare upplysningar för den som önskar sådana.

Svenska skolmaterielförlaget Gunnar Saietz A.-B., Birger Jarlsgatan 31, Stockholm C


1


872