You're viewing this item in the new Europeana website. View this item in the original Europeana.

Tröja

Maskinstickad tröja av färgstarkt ullgarn i rött, gult och orange. Långa ärmar och båtringning. En etikett är bortsprättad vid nacken (insidan av tröjan). På vänster sidsöm en mindre etikett med inskriften "Jersey Modeller/Made in Sweden/46". Mönstret är repeterat i geometrisk design. Tröjan har lagats för hand på armbågarna samt vid tröjans och ärmarnas nedre kanter. Lagningen följer mönstren och är väl sydda. I övrigt är tröjan i gott skick.
/Petrine Knight & Helena Lindroth, 2014-02-24


"'Berättelsen om min tröja, älskad, saknad.'

Ja, jag saknar den redan. Men eftersom jag nu fyllt 70, håller jag på och 'dö-städar' och vill bara göra mig av med grejer, kläder, porslin som jag aldrig använder mm mm. Däribland min älskade tröja. Trots att jag älskar den. Eller för att jag älskar den. Jag vill att den skall bli väl omhändertagen och ihågkommen! Därför skänker jag den nu till Nordiska Museet.

Jag föddes ju mitt under brinnande krig 1943. Vi bodde från 1945 i Sundbyberg i ett då nybyggt hus på Rosengatan 14. Det var brist på allt under kriget, man hade kuponger för att köpa det nödvändigaste. Därför ärvde jag min storasysters kläder och skor under hela barndomen. Mamma ändrade, sydde, lagade, stoppade strumpor. Ibland tog hon mig till en ändringssömmerska, om det var för komplicerat. Men när jag blev tonåring hade tiderna blivit bättre, hon själv hade börjat arbeta och tjäna egna pengar. Så fick jag Tröjan! Islandströjan kallades den. Jag hade redan haft pappas norska, vit med blå och röda ränder och skulle köpa norsk fiskartröja senare i grått med svarta lusemaskor. Men detta var något speciellt.

Jag minns inte vilket märke, men det var något väldigt välkänt. Den fanns också i brun-lejon-svarta och blå-turkos-gröna kombinationer men jag ville verkligen ha just den här, trots att det på den tiden, (när jag var nyss fyllda 14 år 30 september 1957) var gyllenblond och det inte ansågs fint för blondiner att klä sig i gult eller orange.

Mamma gav mig den i födelsedagspresent. Jag hade ett stort intresse för mode. Mina ben var för långa för konfektion och jag kunde inte längre ärva efter min syster som var kortare än jag, som växt 12 cm på en sommar till hela 173 cm, senare 176 cm. Mamma tog mig nu till varuhuset PUB vid Hötorget där jag fick köpa ett lejongult ylletyg som matchade tröjan och lärde mig att sy själv. Det blev dragkedja mitt fram (mycket ovanligt) och dessutom ett sprund mitt fram, som låg ner över mina svarta slamkrypare, tjocka filtkängor med dragkedja. Eller mina ökenkängor, beige mocka med låga skaft. Jag var tydligen stark nog att våga bära så utmanande kläder, ville sticka ut, trots att jag egentligen var väldigt blyg. Under några år arbetade jag som mannekäng och modell.

Tröjan låg sedan i alla år i mammas skåp i Sundbyberg ända till mitten av 70-talet, då jag återvänt till Sverige efter 9 år utomlands, varav de sista fyra åren på konstskolor i London. Nu gick jag på Konstfack, Skulptur mellan 1974 78 och fick ett stipendium våren -78 genom Svenska Institutet till Konsthögskolan Umprum i Prag. Islandströjan fick stanna hemma men blev ändå nästan helt utsliten på underarmarna under den terminen, eftersom min dåvarande man använde den dagligen när han satt och studerade vid vårt enkla skrivbord av spånplatta med riviga kanter. Han saknade mig mindre, sa han, om han hade den på sig. Det var med blandade känslor jag såg min käraste tröja ruinerad.

Några år senare lyckades jag få hjälp av en granne med att stoppa hålen. Vi hade flyttat till Värmland och grannen var oerhört duktig på att sticka mönstervantar. Därför får ni också ett par av hennes stickade vantar. Hon hette Lisa Höglund, Gullsbyn, Brunskog utanför Arvika. Hon stickade vantar till bygdens tombola för den årliga marknaden Gammelvala i över 30 år!"
(Källa: Skriven berättelse av Barbo Hedström, 10 februari 2014.)

Vantarna ej förvärvade av Nordiska museet.

"Jersey Modeller tillverkade kläder till strand, bad, mode och Icelandströjor. Avdelningen hade också ett eget trikå-stickeri där tröjorna stickades på flatstickmaskiner. Hans Heitsch var designern som skapade denna kollektion. Han var disponent/chefsdesigner på Jersey Modeller. Han ansvarade för Icelands kollektionen, strand och bad samt mode. Försäljningen var stor i Sverige, USA och Europa."

(Källa: Jörgen Hedegärd, museitekniker, Textilmuseet Borås. Info via epost från Hedegärd.)
/Petrine Knight, 2014-02-24