You're viewing this item in the new Europeana website. View this item in the original Europeana.

Plansch

Utställningstext i Skolslöjd (2012):
Den världsberömda träslöjden från Nääs
Slöjd är det svenska skolämne
som mest påverkat undervisningen i andra länder.
Från alla världsdelar kom politiker, pedagoger och professorer
till Nääs slöjdlärarseminarium utanför Göteborg.
Fram till första världskriget,
kom även 1500 lärare från 40 länder
för att gå slöjdkurs.

Sloyd, svensk pedagogisk slöjd,
kom in i läroplaner i USA och Storbritannien.
Svenska slöjdlärare bjöds in att verka i Argentina,
Kuba, Uruguay och många andra länder.
Även Ryssland antog den svenska Nääspedagogiken.
Svensk skolslöjd visades upp i de viktiga världsutställningarna
i Philadelphia, Paris, Chicago och St Louis.

Otto Salomon träslöjdens pedagog
Det var pedagogiken och helhetssynen på barnen
som var det viktiga, tyckte Otto Salomon
och öppnade slöjdlärarseminarium på Nääs.
Därför var det folkskollärarna och inte snickarna
som skulle undervisa i slöjd.
Från 1875 till 1960 utbildade sig
så gott som alla lärare i träslöjd där.

Salomon hade läst de kända pedagogerna
och intresserade sig för barnens mest pojkarnas
kroppsliga och intellektuella utveckling.
Att lära genom att göra,
att lära med hjälp av olika sinnen,
var en idé som låg rätt i tiden.
Varje elev skulle arbeta individuellt och i sin egen takt.

40 användbara saker 1902 Nääs modellserie
Grunden i Nääs-slöjden var Salomons modellserier,
där eleverna stegvis lärde sig fler och fler tekniker
se montern här intill.
Det viktiga var att bygga på sin kunskap med något nytt varje gång.
Men för lek, färg och dekoration fanns ingen plats.
Det rena träet skulle visa hur eleven arbetat.

Salomons slöjdsystem var fast i formen,
hårt styrande, och lätt att arbeta efter.
Modellerna passade bra när slöjden var ny som skolämne,
men undervisningen blev lätt standardiserad och stel.
Lärarna började använda mallar och schabloner,
fast Salomon varit emot det.
I praktiken levde Nääs modellserier kvar till 1960-talet.

Millimeterprecision
I Nääsmetoden handlar det om att följa ritningar
med millimeterprecision.
Inte för att produkten ska bli perfekt,
utan för att eleven ska bli noggrann och ordentlig.

Det fanns inga mallar eller schabloner,
utan det gällde att förstå konstruktionen i ritningen,
ta alla mått, sätta punkter på träbiten
och sedan rita formen på fri hand."
/Maria Perers